Behandlingprocessen

Våra metoder utgår från evidensbaserad praktisk erfarenhet, en sammanvägning av vetenskaplig forskning, professionell expertis och den unges erfarenheter. Samtidigt läggs stor vikt på att vara fri från färdiga mönster och att verkligen se det unika i varje möte samt att relationsbyggande sker vid mötet mellan individer som kommunicerar.


Inlärningsteorin

Varje beteende anses ha en aktuell eller historisk funktion. Det funktionella perspektivet som har sin grund i inlärningsteorin utgår ifrån att beteenden, känslor och tankar är inlärda och att de går att lära om eller ersätta med ett annat beteende och andra tankar som i sin tur skapar andra känslor.


Tillsammans med den unge arbetar vi utifrån en individuell genomförandeplan med mål och delmål som bildar trappsteg på resan till förändring. Vi har många års erfarenhet av arbete med unga och bred kompetens gällande de svårigheter som ungdomarna kan ha i bagaget. Insatsen skräddarsys utifrån varje individ.


Kartläggning/analys

När den första kontakten tas från socialtjänsten med en förfrågan om placering startar kartläggningsperioden som sedan pågår i 1-2 månader räknat från placeringsdatum. Under kartläggningsperioden läggs stor energi på att samla och analysera information för att på bästa möjliga sätt kartlägga funktionen av det icke önskvärda beteendet och definiera hur vi på bästa sätt kan komma till rätta med problemen.

 

I och med ankomsten till Svedbacka genomför vi i samband med kartläggningen bl a en biokemisk analys för att fastställa ett eventuellt mineral,- och vitaminunderskott. Analysen utförs i helblod vilket innebär att nivåerna av mineraler mäts både i serum och i blodceller detta som ett led i individens återhämtningsprocess och livsförings rehabilitering. Varje enskild individ får sedan ett utförligt kost,- och motionsprogram för att balansera de brister som påvisats i analysen.

Vi tror på att kroppens egen återhämtnings- förmåga, med stöd av bra mat, motion och eventuella kosttillskott är rätt väg att gå för att uppnå en biokemisk reparation av hjärnan.
Först därefter börjar vi jobba mera fokuserat på den känslomässiga delen. Vi tror att alternativ till medicin kan vara rätt väg att nå välmående. Vi jobbar för att förstå de gåvor som dessa individer har och anpassar miljön, kosten och skolan efter dessa oftast resursrika människor som hamnat i utanförskap.



Vår personal tillbringar mycket tid tillsammans med ungdomen och samlar på så sätt information till beteendeanalysen (BA) men också för att tydliggöra och normalisera gällande ramar, förhållningssätt och struktur. Verksamheten efterliknar en traditionell familjestruktur men då många av ungdomarna kommer från ett aktivt missbruk en dysfunktionell eller obefintliga familjestruktur kan detta upplevas som svårt att hantera, därför stöttar vi ungdomen i anpassningen och agerar lugnt, tryggt, enkelt, vänligt, artigt och uppmuntrande.


 

Analysperiod

Syftet är att:

• Ringa in problematik (jämföra med tidigare utredningar)

• Fastställa vad ungdomen säger och hur han/hon agerar i olika situationer

• Fastställa ungdomens omvärld och relationer

• Fastställa de vanligaste automatiska tankarna och kognitiva förvarningarna hos ungdomen, vilka är knutna till ofta förekommande situationer

• Fastställa vilka strategier som fungerar vid motivering

• Utforska ungdomens intressen, fritidsaktiviteter etc.

• Påbörja förändringsarbetet

• Göra en handlingsplan/genomförandeplan för fortsatt boende - skola, praktik, kamrater, fritid etc.

• Ge förslag på behandling mål


Verktyg under Analysperioden (schema, motiverande intervju, ACT, Medveten närvaro PIKT – test, ADAD, Young Schema Questionnaire (YSQ beteendeanalys, behandlingsplan, omvärldsanalys, samtalsplan och månadsrapporter)


Förändringsperiod

Vardagsstrukturen liknar den en traditionell familj har, man går upp på morgonen, äter gemensam frukost, åker till skola/arbete/ eller annan sysselsättning. Man åker hem, lagar mat, gör läxor, äter gemensam middag, pysslar med något, har en aktivitet, umgås, fikar, umgås lite till och sedan går man och lägger sig. Till detta kommer ett antal formella behandlingssamtal samt riktade övningar och aktiviteter.


Riktad behandling i vardagen

Mycket tid går åt till vardagliga aktiviteter och den största delen av att behandlingen och träningen sker i vardagen. Detta innebär att personalen är påläst och väl införstådd med den enskilde ungdomens problematik och mål. På detta sätt påverkas och motiveras ungdomen till en personlig positiv utveckling.


Förutsägbarhet

Inför varje ny vecka, på söndag kväll, gör personal och ungdomen tillsammans veckoplanering. Aktiviteter, samtal, besök, umgängen, möten antecknas och veckoschemat sätts upp på lämplig plats (Anslagstavlan i köket) så att alla kan se det. För att skapa förutsägbarhet förbereder personalen ungdomarna för morgondagen vid läggning och igen vid frukost.


Planering

Vi planerar tillsammans veckans näringsriktig och varierade matlista och ungdomarna och personalen hjälps åt att laga middag. (delaktighet, ansvar, träning i matlagning, samarbete, planering etc)


Kontaktnät

Vi har ett har ett upparbetat kontaktnät, skola, praktikplatser och kontakter i förenings och kulturlivet. Kartläggnings- och behandlingsarbetet startar direkt och parallellt med skolarbetet eller praktiken behandlas problematiken som individen upplever i mötet med samhället. Ungdomen får praktisk erfarenhet och en känsla av kompetens och sammanhang. Vi stödjer och vägleder ungdomen via handledning av professionell personal i hela processen. Vi utgår från grundtanken att alla duger och att varje individ har förutsättning att växa. Genom att fokusera på möjligheterna bryter vi negativa mönster och hittar lättare vägar till framsteg.


Vi har även ett system där individen ges möjlighet att tjäna pengar

Många ungdomar har skulder som skall betalas men extrapengarna kan även användas till att ta körkort, utöva en specifik hobby eller liknande. Om vi som ett exempel bestämmer oss för att göra en gemensam resa kan denna möjlighet till extrapengar passa bra. Uppdrag som kan generera pengar är snöröjning, städning, klottersanering eller liknande.




 Vi ser möjligheterna

Tillsammans med vår personal får varje ung människa chans att hitta sammanhang och situationer där de känner sig delaktiga och kan då utvecklas och växa utifrån sina egna förutsättningar. Vi har god kunskap om samtalsmetodik, ungas vardagsliv och den värld de lever i. Vi arbetar metodiskt via våra nätverk inom skola och näringsliv för att skapa bättre förutsättningar för ungdomarna.


Det goda mötet

Det goda mötet med den unga är grundläggande för oss. Först när man lär känna varandra på riktigt kan man se och förstå de motiv som ligger bakom en persons handlingar och då är det möjligt att visa vägar som leder till förändring.


Vi har även ett system där individen ges möjlighet att tjäna pengar

Många ungdomar har skulder som skall betalas men extrapengarna kan även användas till att ta körkort, utöva en specifik hobby eller liknande. Om vi som ett exempel bestämmer oss för att göra en gemensam resa kan denna möjlighet till extrapengar passa bra. Uppdrag som kan generera pengar är snöröjning, städning, klottersanering eller liknande.




Stöd, behandling och en plan för utveckling

Vi möter och försöker förstå den unga. Vi ser utan att döma, och är samtidigt en närvarande vuxen som kan hantera och klara av svåra situationer. Utvecklingsplanen tar vi fram tillsammans med varje ungdom och den blir starten på en resa mot en självständig och meningsfull vardag. Planen följer med under hela vistelsen hos oss och den stäms av och revideras kontinuerligt.


Sysselsättning, ett sätt att hantera vardagen

För att förändringar ska bli varaktiga måste de ske i det dagliga livet. Det kan vara allt från att lära sig enkla hushållssysslor till att skaffa busskort eller att hitta ett jobb genom en praktikplats med egen handledare. Vi arbetar mycket med att stötta de viktiga relationerna i den ungas familj och nätverk.


Ett tryggt hem

Ett hem att komma till är viktigt för alla människor. Vi kan ordna ett tryggt hem att bo i tillsammans med andra under en period, men vi har också träningslägenheter för den som behöver en mer självständig tillvaro för att kunna växa med ansvar.

 


Teorier och metoder

Vi bygger behandlingen på följande teorier:

• Inlärningsteorin

• Humanistisk teori

• Systemteorin

• Antonowskys KASAM teori

 

Vi använder följande metoder:

• Kognitiv beteende teori, KBT

• Motiverande samtal, MI

• Acceptens commitment therapy

• Medveten närvaro

• rePULSE och ART

• Coping strategi


Systemiskt förhållningssätt

Vi ser individen som en del av ett system där alla delar påverkar varandra och att det är problemet som är problemet – inte den unge.


Motiverande samtal (MI)

MI är en klientcentrerad, målinriktad samtalsmetod och förhållningssättet enligt MI utgår ifrån att det är den unge själv som med coachens hjälp hittar vägen till förändring.


Lösningsfokuserade samtal

Mer fokus på det som fungerar och mindre på problemen. Lösningsfokuserade samtal siktar på lösning och ökat självförtroende.


Salutogent förhållningssätt

Vi fokuserar på ”friskfaktorer” i stället för ”riskfaktorer".

 

KBT

Våra terapeuter använder bland annat beteendeanalyser, färdighetsträning, acceptans och succesiv exponering i sitt arbete med unga.

 

Aggression Replacement Training (ART) och rePULSE

ART och rePULSE bygger på beteendemodifiering och kognitiv beteendeterapi.

 

Antonowskys KASAM teori

Känsla av samanhang , Antonovsky fann att människor med ett starkt KASAM hanterade livets påfrestningar på ett sätt som ledde till en god hälsa.



Svedbacka HVB-Hem

Besöksadress
Svedja 14
820 75 Harmånger

Postadress
Box 296
824 26 Hudiksvall

Telefon / Telefax
0652-19060 / 0652-19061

Mobil/SMS (Skriv ”Ring upp och bifoga namn och nummer")
070-7634455

Maria Hallenius Henrysson
073-0916310

Lars Unger
073-0936310

E-post
info@svedbacka.se